Hjärtat i halsgropen på barnakuten

Inte under mina snart 12 år som förälder har jag besökt detta ställe och inte trodde jag att jag någonsin skulle göra det. Men nu har även jag besökt Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Alex vaknade i morse och hade svårt att stå på benen. Upplevde honom som vinglig och han haltade väldigt. Eftersom han trillade i måndags och slog huvudet ganska hårt blev jag så orolig och tog beslutet att åka och kolla upp honom.

Naturligtvis var varenda trafikljus rött på vägen. Ni vet så där som det blir när man har bråttom eller känner sig stressad. Alla andra i trafiken kör som sniglar med.



Blev förvånad hur lugnt det var. Inga barn alls i väntrummet. Dom verkade inte överhopade med jobb, men det var kanske bara tillfälligt.

Vi fick ganska snabbt komma in i ett behandlingsrum men sen fick vi vänta lite. Överlag blev den totala tiden inte jättelång 2 timmar och 40 minuter spenderade vi på akuten och fick sen åka hem. Ingen skall-trauma misstänktes men däremot höft snuva. Vi fick gå hem med instruktionen att komma tillbaka om det inte gått tillbaka om en vecka eller om han får feber.

Tyckte nog att jag höll mig ganska lugn och samlad, men när jag förstod att det nog inte var någon fara med honom var det som luften gick ur. Jag blev så trött. Kändes som jag skulle somna där jag stod. Förstod att jag haft hjärtat i halsgropen hela tiden. Från de där första vinglande stegen i morse till vi kom ut genom dörrarna från sjukhuset.

Det tog på Alex med för han somnade som en sten i bilen och sov i flera timmar.

Gillar

Kommentarer

biabia
biabia,
Skönt att det inte verkade vara nåt allvarligt iaf ❤️
nouw.com/biabia
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229